en saga mitt i fyrkanterna

Jag har en vän. Idag har känt henne i exakt två år.
Hon har brunt hår, som hon förut har färgat i lite olika nyanser, men just nu är det hennes vanliga färg. Hon brukar platta det ibland, fast jag tycker det är minst lika fint när hon inte plattar det.
Hon har stora ögon. Sådana där djupa ögon som skulle få vilken kille som helst att falla på stället.
Hon tycker om låten Son of a preacher man.
Hon har ett varmt hjärta. Hon orkar bry sig. Hon är ärlig på det sättet som man borde vara. Hon känner med andra.
Jag vill kalla henne för min diamant, mitt hjärta, min pärla, mitt hjärtegryn, min pralin.
Men hon är inte min. Hon är alldeles sin egen. Men jag är bara glad att få ha henne som vän. Jag vill göra henne glad och hjälpa henne med det hon vill ha hjälp med. Prata med henne när hon vill prata. Vara tyst med henne när hon vill vara tyst. Gråta med henne när hon vill gråta. Jag vill se henne blomma och hon är värd guld.
Min vän heter Victoria Hansson och fyllde sjutton år onsdagen den elfte maj 2011.















Kommentarer
Postat av: Agnes j

OJ ojoj vad fint skrivet! förutom att det var rörande vackert skrivet till en vän så var det lixom snyggt upplaggt och skrivet också, retoriskt snyggt! typ,:)

2011-05-15 @ 22:38:35
URL: http://konstomode.blogg.se/
Postat av: Anna

Håller med min vän ovan ;)

2011-05-16 @ 10:11:05
URL: http://prinsessananna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0