för sverige i tiden

när det är eurovision song contest glömmer man plötsligt alla agg man någonsin hyst mot sitt land, och man blir ett med sin nation. om landet förlorar, förlorar jag. då måste jag skämmas. om vi vinner, vinner jag. då känns det på något sätt som att man kan ta cred för vinsten, trots att det enda man har gjort är att ha råkat födas inom samma geografiska område som loreen. vilket egentligen inte är någon bedrift, eftersom vi det inte var vi själva som bestämde var vi skulle födas.
ibland identifierar man sig så mycket med sitt land. vi människor har en sådan otrolig längtan att tillhöra en enhet. jag tror att man ibland skäms för att vi längtar efter det, kanske för att vi kopplar ihop det med nationalismen, och ordet nationalism klingar inte särskilt bra i många öron.
men vi vill känna tillhörighet, och det är inget konstigt. det klart att man inte vill stå ensam. sedan är det ju en annan fråga hur det tas i uttryck. om vi väljer att stänga ute folk ur enheten eller om vi bjuder in fler till gemenskapen.

diagnos skilsmässobenägen

igår lyssnade jag på radio. de snackade om skilsmässor. de sa att 20 000 par per år skiljer sig i sverige. det är tydligen otroligt mycket mer än alla tidigare år.
en doktor pratade om att de tagit fram en medicin som ska motverka skilsmässorna. medicinen skulle göra en mer lyhörd för andras känslor och man skulle bli en mer förstående människa.
yeah right.
nuförtiden ska man verkligen hitta en medicinskt förklaring på allt. kan man inte bara förstå att allt inte går att lösa genom medicinering. för jag tror nog inte att många mediciner faktiskt löser problem. inte om man ser långsiktigt iaf.

underbara skapelse

ALLT ÄR SÅ HIMLA VACKERT.
allt är så fint att jag vill gråta och skratta hela tiden typ.


att sitta o plugga under plommonträdet. är det ens möjligt. det är för najs
nuförtiden går jag lite tidigare hemifrån när jag ska gå till spårvagnen.
det är för att jag ska kunna stanna upp och lukta på luften. och blommorna.
nu slår syrénen ut. och häggen blommar. åhhhh


visste ni att maskrosorna går och lägger sig när det börjar mörkna? vissa iaf.
de stänger sig. stänger butiken liksom.


sådana här kvällar kan jag inte koncentrera mig på att plugga.
jag sätter mig i mitt öppna fönstret och tittar på solen som är påväg att gå o lägga sig.
ett orangeröttguldigtrosa klot vars blick jag inte fullt kan möta.


ALLT ÄR SÅ HIMLA HIMLA BRA OCH VACKERT


ångestlista och minilov

Det doftar fantastiskt ute. Jag vill bara vara ute och lukta på luften.
Jag och mina vänner har gjort ångestlistor; listor på jobbiga saker som måste göras. För varje sak man kryssar för att man har gjort får man lite mindre ångest. Julia har gjort en lista på roliga saker hon måste göra. Den inkluderade bland annat att lukta på häggen. Det var en sjukt fin lista. Jag ska också göra en sådan, så att man inte glömmer bort att livet är mer än bara ångest.
Jag har köpt nya strumpbyxor. Tänk att något så litet kan göra livet bättre. Det var hål i alla mina gamla. Nu har jag köpt ett par mörkblå, utan hål. Vilken befrielse.
Inatt kunde inte jag sova. Ni vet när man liksom inte kan stänga ögonen. Då skrev jag dagbok och lyssnade på hillsong. Fast jag kunde inte sova ändå sen. Då gjorde jag öronproppar av papper. När jag hade satt i dem somnade jag. Hett tips.
Nu är det skola. Snart minilov.

barnen

Idag mötte jag en mamma och ett litet barn på trottoaren. Och barnet flyttade sig liksom lite när jag gick förbi, som man ju gör när man möter någon på en trång trottoar, för att släppa förbi mig. Han var typ två tre år.
Tänk att han har lärt sig att man gör så! Tänk vad mycket man lär sig. Eller snarare, tänk att man lär sig allting! Jag tycker det är så himla häftigt med barn och hur snabbt de snappar upp saker, och att man som förälder verkligen lär dina barn från scratch. Wow vilket ansvar. Vad läskigt. Tänk att alla får bli föräldrar. Men det klart, för vem skulle bestämma vem som inte var lämplig att bli förälder?
Det är så fantastiskt att barn lär sig så snabbt och att de är helt beroende av sina föräldrar. Fantastiskt och skört.

borde nog lyssna på lite håkan hellström, har inte gjort det på länge

I torsdags sköljdes jag över av en gråtpanikpluggHURSKADETHÄRGÅTILL-våg. Jag var ledsen hela dagen. Nu har lite löst sig. Jag har livet helt okej planerat. Inte alls så planerat som jag borde ha det, meeeen.
Imorgon åker nästan hela kammarkören till Gotland. Jag har haft ångest inför det (vi ska göra konserter där vi ska sjunga massa svår nyskriven musik och vi kan det inte) och inte varit ett dugg taggad. Men nu blev jag lite taggad när jag packade. Vi ska trots allt till Gotland och det är väl alltid najs. Vi ska få hänga, vilket vi inte gör så ofta, så det blir roligt tror jag.
Om en månad och fyra dagar går vi ut tvåan. Jag önskar att jag gick ut trean istället.
Petter kom in på en sjukt najs folkhögskola och stannar i Stockholm i höst. Det äger asmycket.
Jag har gett upp hoppet om att jag ska sova. Jag räknar aldrig längre med att jag ska sova längre än sex timmar, vilket jag inte gör heller. Fast jag måste säga att jag har varit tröttare i mina dar, jag är ännu inte på bristningsgränsen. Det kommer väl dagen då vi får sommarlov. Då kommer jag säkert sova i ett helt dygn. Längtar.
Nu kan sommaren komma.

segway




Vi kom tvåa och det var kul. Alla var så duktiga och glada. Det var en sjukt glad kväll.

RSS 2.0