hejdå för en månad
petter har tagit studenten. han var glad och vädret var helt okej. jag hängde med hans släkt när han var på slutskiva, det var najs. nu ska han bli vuxen minsann.
eller så behöver man aldrig bli vuxen.
imorgon åker jag till credos fjällgård i transtrand. där ska jag vara fadder (ung ledare typ) på ett konfaläger i drygt tre veckor. åh vad fantastiskt. jag längtar. fast det är samtidigt läskigt. hoppas konfirmanderna tycker om en liksom. konfirmanderna får inte ha några telefoner eller datorer. vi faddrar får välja, men jag tror att jag ska ha min telefon avstängd. det är så himla värt och man vänjer sig av vid den så sjukt snabbt. och då är det baaara skönt att vara utan den.
sedan åker jag till skåne i två veckor. till högsma och petters familj, och till arild och min familj.
jag kommer inte hem till sthlm på drygt en månad. det känns crazy. det är så mycket jag ska tänka på med packning och allt.
asså sommaren. asså livet. jag är sådär res-sommarlovs-alltkanhända-pirrig.
hejdå nu kommer jag inte skriva förrän i mitten av juli. lev gott hörni
jag med mina superglasögon
sommarstudentsnigelkaos
idag blev det sommarlov. jag har inte riktigt hunnit. har inte hunnit med sista tiden. men imorgon ska jag iaf sova så jag storknar. och sedan ska jag göra alla morgonsysslor jättelångsamt. bara för att jag kan. hehe
så sjukt fin blombukett. och så sjukt fin anna.
studentparty som sagt. hittills har jag varit på sex stycken studentmottagningar. man blir trött av allt åkande runt hela staden. två gånger har jag varit en sekund från att gå in på fel mottagning. jag har bara letat efter ballonger vid dörren när jag har försökt hitta till alla studenter, och inte tänkt så mycket på att det kanske är många fler som har mottagning på samma dag. tur att jag aldrig hann gå in hos dem jag inte kände. det hade ju blivit lite pinsamt.
men jag blir sjukt taggad på att ta studenten! det verkar så himla roligt. jag längtar. jag har ett asroligt år framför mig. trean kommer bli bra. jag känner det.
när det regnar kommer ju alla sniglar och maskar fram. då brukar jag bli irriterad på dem när jag går slalom mellan dem. varför ska de komma fram för? de är jobbiga.
men visste ni en sak? de kommer inte ut frivilligt. när det regnar fylls deras hål i jorden, där de brukar bo annars, med vatten. så de tvingas ut från sina hål, för att det inte längre går att bo där. de liksom vräks ur sina bostäder. och idag när jag var ute och gick slalom mellan alla maskar och sniglar (för att det hade regnat) kände jag plötsligt sympati för dem. det är inte deras fel.
godnatt.
brustna paraplyer och studenparty
för ett tag sedan stod det i tidningen att det hade delats ut små presenter till alla cyklister vid slussen. som ett tack för att de cyklar istället för att åka bil. då tänkte jag på hur mycket man tjatar om att stockholmare är iskalla och torra. och så blev jag lite glad i hjärtat för att vi kanske inte är så kalla som alla tror. även vi kan vara de som ger varandra presenter bara för uppmuntrans skull.
nu börjar studentpartyt. idag ska jag på tre studentmottagningar, imorgon ska jag på en, på tisdag ska jag på fyra. fyra är max på en kväll tror jag. förra året klarade jag och viktor fyra stycken. de låg helt sjukt långt ifrån varandra. tyresö, spånga, sundbyberg och bromma. det var en crazy turné. i år ska jag till ingarö, lidingö, typ enskede och bromma. det blir roligt. jag tycker om studenten.
på fredag tar petter studenten. det kommer bli roligt. då blir han free as the bird.
det är ganska kallt för att vara juni. och regnigt och stormigt har det varit också. men det gör inte så mycket. kvällssolen är så himla vacker ändå.
den nya normen
nej.
alla är inte hen.
hen är ett ord som finns till för de som varken vill vara hon eller han.
jag vill vara hon! jag är inte hen. jag är född till att vara kvinna och jag vill vara det.
man talar så mycket om individens frihet, att man inte ska vara begränsad, att alla ska få vara som de vill vara.
men att lägga orden i munnen på varenda människa och säga att alla är hen, är inte det är begränsa? är inte det att inkränkta på folks frihet, folk som faktiskt vill vara tjej eller kille?
jag vill vara tjej, jag vill vara hon. varför ska någon då säga åt mig att jag nu ska kallas för hen?
ut i vida världen och hem igen
igår såg jag en bäbis och hans syster. de satt mitt emot mig på tunnelbanan. han satt i hennes knä.
hon pussade massa på honom. han puttade lite otåligt bort henne och sträckte sina små händer mot fönsterrutan.
släpp mig! jag vill se världen! jag är klar med pussandet och allt sånt. nu är jag redo för världen!
det var med skräckblandad förtjusning som han tryckte näsan mot rutan, och såg världen virvla förbi utanför.
men efter ett tag återgick han till sin syster, som fick fortsätta krama och pussa.
jag vill hem nu. jag vill ha en kram. världen var stor.
jag tror att det kommer vara så hela livet, på ett eller annat sätt.
man behöver komma ut, man vill komma ut och smaka på livet. men trots att livet är så spännande, och har massa att bjuda på, måste man också ha en trygg punkt att återvända till. en trygghetszon där man bara får vila och bli älskad.
