ochjagvill

Min lillebror Daniel är sju år yngre än mig. Eller sex och ett halvt för att vara exakt. En lördagsmorgon, när han var tre och jag var nio, var vi båda i köket. Vi var sugna på frukost, men varken mamma eller pappa var vakna. Då bad Daniel mig att jag skulle göra gröt till honom. Jag svarade att jag inte visste hur man gjorde gröt (jag var ju själv ganska liten). Men han fortsatte tjata "gör gröt!". Tillslut blev jag liksom lite arg på honom och sa att jag inte kunde göra gröt, att han bad mig att göra gröt är samma sak som att jag skulle be honom att göra gröt, för att jag kunde det lika lite som han. Det funkar såklart inte att försöka förklara sådan här logik för en treåring. Han grät och fortsatte. "Gör gröt!".

 

Idag är han elva och jag är arton. Och för några morgnar sedan var vi två ensamma i köket, och han stod vid spisen med en kastrull. "Ska man ha en eller två deciliter vatten när man gör gröt?" frågade han. 

Då mindes jag så tydligt den morgonen då han inte klarade sig själv, då han inte kunde annat än att be någon annan göra det, "gör gröt". Nu klarar han sig själv. Han växer upp, jag växer upp. Och det är som det ska. Men det gör mig ändå lite nostalgisk.

Från början kunde han inte göra det själv. Nu kan han göra det själv, men behöver ändå hjälp, behöver ändå fråga. Tänk den dagen då han inte behöver någon hjälp från mig alls, utan kan klara sig helt på egen hand.

Det är spännande att han växer upp. Men jag vill ibland att han ska fortsätta vara liten.

 

Skolan är börjad, jag är ganska taggad fortfarande.

 

I förrgår hade vi biebernight. Shit vad det ÄGDE. Ingrid höll tal, vi åt jb-tårta, kollade på hans tatueringar på google, jag och Ingrid dansade till all around the world, vi kollade på never say never och lyssnade asmycket på jb-music. Idag gick jag och funderade på ifall jag skulle göra en Justin Bieber-tribute som projektkonsert på skolan bara för att provocera. Jag skulle typ inte få ihop något band, ingen skulle vilja spela med mig haha. Men jag skulle vilja göra det för att röra om lite i pretentiösa musikertankar. Det finns ingen bra eller dålig musik. Det kan finnas musik som är mer välarbetad, mer simpel, mer kommersiell, mer one of a kind. Men i slutänden handlar det bara om smak. Tycker jag. Jag stör mig på musikkulturen på Södra. Man ska lyssna på bra musik. Musikermusik. Och just därför skulle jag vilja göra en jb-tribute. Fast jag tror inte att jag har tid, men annars hade det hänt.

 

 

 

Idag gjorde jag mitt första köp med mitt VISA-kort över internet. Nu var man stor minsann. Åh så roligt. 

Nu hade jag inte så mycket mer att säga. Heidå