jag vill fara överallt

jag skriver samhällsuppsats. är inte klar. var trött för en timme sedan, men nu blev jag ganska pigg.
jag har tänkt så himla mycket på framtiden de senaste veckorna. mest de senaste dagarna. jag inser typ att det jag gör nu spelar roll. att jag skriver en bra uppsats nu kanske gör att jag får mvg i samhälle och det kanske gör att mitt snittbetyg höjs och det kanske gör att jag kommer in på någon särskild utbildning som jag vill gå sedan. jag vill inte riktigt att det ska vara så. jag vill att jag ska kunna göra lite som jag vill nu, att det spelar roll, fast ändå bara en liten roll.
var kommer jag jobba? vad är mitt kall liksom? var är jag om tio år? tänk om jag slutar hålla på med musik. och det är ju sannolikt att det kan hända, för i vilket forum skulle jag musicera. kommer musiken verkligen vara ett avslutat kapitel då, den dagen jag går ut folkhögskolan? om jag ens kommer gå folkhögskola. fast det vill jag verkligen.
det är så mycket jag vill göra, så otroligt mycket jag vill använda mitt liv till. jag vill fara överallt. uppleva allt. men när och hur.
på ett sätt vill jag bara fortsätta vara barn. jag vill inte fylla arton om tre månader, vill inte bli vuxen och tryckas ut i kalla världen. jag vill att mamma ska ta hand om mig, jag vill slippa tänka på allt själv. men det är nästan försent att tänka på det nu. jag är redan vuxen, redan påväg ut känns det som.
så många gånger som jag har tänkt att jag skulle vilja träffa mitt tjugoåttaåriga jag och fråga massamassa saker. fråga hur jag fixade livet, hur det känns att vara vuxen på riktigt. precis som att jag ibland vill träffa mitt fjortonåriga jag och berätta att det kommer lösa sig, berätta att det blir bra. men å andra sidan vill jag inte det. allt skulle bli konstigt. som i harry potter tre, när de har tidvändaren. det skulle bara bli weird om de träffade sig själva.
klockan är halv två. på ett sätt är jag i framtiden mer nu än vad jag var när jag började skriva det här, för då var klockan ett. åhhh kan man bara fatta det. det finns ingen framtid eller dåtid. det finns bara ett nu.

Kommentarer
Postat av: Anna

Åh tänker precis likadant. Jag blir galen på att det jag gör idag kommer spela roll om flera år också!

2012-04-20 @ 13:44:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0